ÅH, jag längtar extremt mycket tills på lördag. Maskerad/födelsedagsfest för.. DAAAAMDADAAAAM *trumvirvel* MIIIIG såklart! Det ska verkligen bli sjukt kul, och jag har nästan bestämt mig för vad jag ska vara. Wiewie. Ska bli spännande att se hur kvällen slutar sen, åååh! Jag har sånt där härligt jag-längtar-ihjäl-mig pirr i hela kroppen.
Och dom senaste dagarna har varit riktigt bra måste jag erkänna. Quality time med lillasyster + systerdotter. Det behövdes. Jag kunde stänga av allting annat runtomkring och bara ha det bra för ett par dagar. Och nu är helgens bravader precis runt hörnet, det är sjuuukt bra! Ännu ett par dagar när jag inte behöver tänka på annat än att ha kul. Detta ska lätt bli den bästa födelsedagsfesten för min del. Hoppas jag åtminstone.

Fast jag är fett sur på att nintendot inte vill fungera, jag som trodde jag skulle få sitta vaken i min ensamhet och spela sönder hjärnan lite. Men men, det får man väl ordna under morgondagen eller så. Blir åtminstone en lugn (ehum) fredag. Visserligen måste jag tvätta, städa + klippa mig imorgon. Måste ju vara snyggis på lördag, HAHA!
Jaja, nu ska jag väl kanske försöka bråka liiite mer med nintendot och se om det kanske vill vara gulligt och starta.

PUSS!

Uppe med tuppen idag, nästan åtminstone. Klev upp strax efter tio. Helt otroligt faktiskt, det händer ju inte alltför ofta om man säger så. Men jag har faktiskt lyckats ganska bra med att vända tillbaka på mina dygn. Även om det inte har märkts någon jättestor skillnad för andra eftersom jag fortfarande är lika seg på att vakna till liv.
Besök hos storasyster blev det idag minsann. Riktigt trevligt att träffa familjen må jag säga. Kidsen är ju så sjukt underbara! Och fikat var ju inte heller fel ;)
På väegn hem stannade vi till och tog lite bilder nu när jag har två fotogeniska brudar med mig, helt underbart. Blir att dra sig tillbaka mot storstaden idag för en fika med bästa Cissi. Och så följer brudarna med såklart.
Jaja, nu ska jag nog joina dom och spela guitar hero!

PUSS!!


Dagens vill ha: peeeeeengar!
Dagens klädsel: underkläder, raggsockor, benvärmare, strumpbyxor x2, shorts, linne + skjortklänning.
Dagens smink: kajal, ögonskugga, foundation (!!!), solpuder, mascara, ögonbrynspenna
Dagens frisyr: snelugg + lockar
Dagens låt: darren styles - flashlight.
Dagens saknad: stefan ;(
Dagens planer: fika + umgås med brudsen!.
Dagens bästa: cissis söta sms :D
Dagens roligaste: albin&elliott ^^
Dagens dummaste: magont ;(
Dagens misslyckande: jag vet la inte
Dagens köp: inget ännu
Dagens humör: braaa ^^

Jaha, då var det dags för att göra en önskelista, det är ju tur att man åtminstone kan önska sig. Även om man inte alltid kan få allting man vill ha :)


   
samtliga från http://www.brandos.se

   
samtliga från http://www.hm.com

  
samtliga från http://www.bagsandfashion.com

  
samtliga från http://www.chique.se

2008. Sjukt vad tiden går fort. Pappa skulle blivit 60 i år, han har varit borta i 11. Det känns verkligen helt overkligt. Jag saknar honom fortfarande lika mycket som jag gjorde i början. Jag kommer nog faktiskt aldrig riktigt lära mig att leva med detta, jag kommer aldrig kunna släppa det och gå vidare med livet som om ingenting hänt. Det kommer alltid finnas ett tomrum som ingen kommer kunna fylla. En plats som ingen någonsin kommer kunna ta. Man kan inte ersätta en människa man älskade så högt, och fortfarande gör.
Det som gör mest ont är att man knappt minns honom. Inte så som jag vill minnas. Jag vill kunna komma ihåg mer saker än att han oftast gick runt i mjukisbyxor utan tröja hemma. Att han alltid hade sina fula fleecejackor på sig, att han älskade att ta med oss allihopa och åka iväg på husvagnssemestrar och fiska. Att han genom hela våra liv hade sin mustasch. Men jag minns inte hans doft, hans röst. Det är som raderat ur mitt minne och jag hatar det verkligen. Jag vill kunna minnas såna saker!!
Men nu har jag åtminstone hans namn på min kropp för resten av mitt liv, det är åtminstone något. Visserligen ska det byggas på och bli mycket mer än så. Men ja, det är åtminstone en början.

Imorgon tar jag med mig småtjejerna hem över natten. Det vill säga lillasyster och systerdotter Mikaela som är på besök nu över lovet. Härligt, härligt. Då behöver jag åtminstone inte sitta helt ensam och ruttna bort i min ensamhet, det är ju åtminstone en liten tröst. Och så blir det fika med Ciss imorgon också, spännande. Hon har nog en hel del att berätta om fredagen hennes som spenderades i Stockholm.
Jaja, om man kanske skulle kolla om det är något bra på tvn eller så.

PUSS!

Niklas åkte nästan precis hem för att sova några timmar, det borde jag också göra. Absolut med tanke på att jag snart avlider av magont och trötthet. Och dagen har varit sjukt seg, det enda jag gjort är typ spelat tv-spel. Och umgåtts med Niklas då förstås. Även om vi var ifrån varandra ett par timmar på eftermiddan. Haha.
Vi är för fasiken nästan som en och samma person, man får ju världens abstinens efter den andra om man inte setts på ett par dagar, men det är skönt att ha någon som man verkligen kan vara sig själv med. Jag kan verkligen berätta allting för honom och jag vet att han aldrig skulle döma mig eller ta avstånd från mig. Han är verkligen det bästa som någonsin hänt i mitt liv, det måste jag erkänna.
Uschuschusch vad jag HATAR att ha mensvärk, som jag redan påpekat. Men det tål att upprepas tusen gånger, för jag lider verkligen. Det är fett jobbigt att behöva ha så ont så man knappt orkar sitta upp, men jag kämpar på ändå. Och imorgon är det söndag (eller egentligen nu) och då är det dags för nya avsnitt av Andra avenyn! Jag längtar ihjäl mig!! Och så blir det antagligen klippning också, det hoppas jag på. För jag behöver verkligen fixa till mitt annars så jäkla tråkiga hår.
Men men, det återstår att se efter några (läs många) timmars sömn.

Puss & godnatt!

Gårdagen slutade faktiskt toppenbra trots allt. Blev ju dock inget vindrickande + spelkväll med Pia. Men jag & Niklas drack massor med öl + alkoläsk och spelade wii i våran ensamhet. Sen hörde Mira av sig så vi kilade över dit en stund och drack lite mer öl. Fett full lyckades jag bli åtminstone och mådde sjukt bra. Sen blev vi hungriga osv så vi bestämde oss för att börja dra oss hemåt mot Niklas för att hämta lite grejor + mat. Sen satte vi oss på bussen hem till mig istället. Enklare att sova här just denna vecka, hehu! Niklas lagade feeeeting god mat, sen somnade vi ungefär.
Och denna dag har bara bestått av en hel del tv-spelande med Niki! Sjukt kul, vi klarade nästan ut spelet. Och nu sitter jag här, i brist på liv som vanligt. Jag borde ta tag i disken men jag orkar fasiken inte. Jag borde duscha också, men det orkar jag fan inte heller göra. Återstår att se vad kvällen har att erbjuda, jag har egentligen ingen större lust att göra någonting alls. Men jag vill samtidigt inte sitta hemma ensam och uggla. Men men, vi får väl se vad som händer.
Ja, disken och duschen nu kanske?

Puss!

Jag HATAR mensvärk! Det måste verkligen vara guds straff till oss tjejor för att vi är så sjukt bra annars. Pfft! Det är fan inte kul alls att ha så jävla ont så man knappt orkar sitta upp, hujeda mig säger jag bara. Fast dagen i sig har varit sjuuuuukt bra! Jag, Niklas och Pia åkte runt överallt och tittade i affärer och hade det allmänt trevligt. Jag älskar att vara i deras sällskap faktiskt.  Man kan ju aldrig påstå att man har tråkigt iallafall.
Och imorgon blir det vin&spelkväll med dessa två underverk! Det ser jag fram emot som fan, även om jag säkerligen kommer avlida av mina menssmärtor under kvällen, men det är det SÅ värt!

Och jag hatar den här ensamheten som är sådär jobbig så den känns ända in på skinnet, när den blir tjock som.. ett duntäcke och man knappt kan andas. När hela huvudet fylls av dessa helt ounderbara tankar och funderingar, när man inte kan göra annat än sitta och tänka på hur jävla patetisk man egentligen är. När man kväll efter kväll bara sitter hemma och ugglar. Det är ju tur som attans att jag har katterna åtminstone, då är jag inte helt ensam. Deras närvaro är åtminstone värt allting i hela, hela världen. Jag skulle aldrig kunna leva utan dom. Dom är tryggheten i allt kaos, och det känns som att jag skrivit samma sak typ tusen gånger. Men jag kan inte hjälpa det. Jag älskar dom, mer än livet. Mina små bebbar!
    

ÅH, jag längtar tills livet kan starta på riktigt. När man verkligen har hittat det där speciella som verkligen ger en livslusten tillbaka helt och hållet. När man verkligen hittar orken till att sätta plåster på alla sår och låta dom läka ordentligt istället för att låta dom vara öppna hela tiden. Det  börjar fan bli småjobbigt (eller JÄVLIGT jobbigt) att leva så som jag gör. Men jag vet inte alls hur jag ska ta mig till för att komma ifrån allting. Jag har försökt i så jävla många år utan att komma någonvart egentligen.
På något sätt hamnar jag alltid på samma ställe efter en kort stund igen. Och det är då man tappar orken på att ens försöka igen. Vad finns det egentligen för mening med det hela om man ändå hamnar tillbaka på ruta minus 1927436.  Men en vacker dag ska jag hitta min ork, min styrka och framför allt min livslust igen!

Usch, jag borde ta tag i min städning istället för att sitta här faktiskt, men jag orkar inte riktigt än. Jag menar, tänk om världens mest spännande grej händer nu när jag sitter här (som om!). Men jag borde verkligen ta tag i det med tanke på att Stefan kommer hit senare, kan ju vara i lite finare skick då tycker jag åtminstone.
Gårdagen spenderades med Niklas, Evo & Emilia! Sjukt söt unge på tal om det. Vi åkte först hem till Evo och satt där en liten stund, sen var det bara att bege sig till Ramnäs för att hälsa på Kid, Angel och favvokillen Elias! Sjukt kul var det faktiskt, var så jävla längesen jag såg honom. Han har blivit så stor nu, men alltid lika söt! Och när vi ändå var där passade vi på att göra färdigt tatueringar och jag passade på att göra en till i samlingen. Kiddo fick öva lite och köra på mig. Kulkul!

  

Jag är sjukt nöjd med Kittyn faktiskt! Han har blivit riktigt duktig faktiskt och jag kommer nog lätt fortsätta använda honom i framtiden. Speciellt med tanke på att man fått upp den där tilliten till honom när han håller på, det är ju alltid positivt!
Jaja nu ska jag dricka upp mitt kaffe sen slänga mig över disken, för den behöver jag få undan!
PUSS

Dagens vill ha: åh, jag vet inte, en puss kanske? ^^
Dagens klädsel: mjukisbyxor, tjocktröja och trosor.
Dagens smink: gårdagens mascara
Dagens frisyr: uppsatt i vanlig tofs bara.
Dagens låt: darren styles - you're my angel
Dagens saknad: stefan faktiskt.
Dagens planer: städa u____u
Dagens bästa: det får bli lillasyster <3
Dagens roligaste: haha bebis när hon rejsade runt som fan
Dagens dummaste: ptjaaa..
Dagens misslyckande: ingenting ännu.
Dagens köp: inget faktiskt
Dagens humör: seg typ

Ingen mjölk till morgonkaffet, det suger lite getpung! Och dumma Niklas ringde och väckte mig!! Visserligen är det ju sjuuukt bra, för det är ju ännu ett steg mot att vända på dygnen. Jag gillar nog läget rätt bra ändå faktiskt. Även om jag känner mig extreeeemt seg just nu, men det beror nog på att jag inte riktigt har vaknat till liv ännu.
Och idag har jag minsann fullt upp. Ska dricka mitt morgonkaffe nu, sen ska jag träffa Niklas och Evo, sen träffa Cissi och så till slut sitta hundvakt. Jesus min guuuued!

Och nu är allting verkligen läskigt mycket på riktigt. Fast jag börjar gilla riktningen mitt liv har tagit på något sätt, även om det skrämmer mig en aning.  Men vad fan, jag måste ge det en chans. Jag menar, tänk om det blir toppenbra liksom! Och jag skulle faktiskt ljuga om jag sa att jag inte tycker om honom. För oj, han har ju många sjukt bra sidor också, så länge han lättar lite på tyglarna. Men alla människor är väl ändå värda en andra chans. Tycker jag ialla fall.
Och jag har blivit fett dålig på att se filmer. Jag somnar fan alltid innan dom ens tagit slut. Det är ju obra, jag vet ju aldrig hur filmerna slutar längre, haha. Jag såg iallafall Batman - the dark knight inatt. Eller ja, NÄSTAN hela. Jag somnade ju innan jag fick veta hur den slutade. SÅ det är väl bara ta sig i kragen och försöka se den igen.
Den var iallafall fett bra, det jag såg av den. Och nej, nu ska jag leta fram dagens outfit och lite sånt därnt.
PUSS!

Helgen är över, äntligen! Blev alldeles för mycket alkohol, som vanligt. Jag måste verkligen börja lugna ner mig rejält, annars kommer la livet gå rätt åt helvete.
Kaosfylld helg på många sätt, en heeeeel del tjaffs i telefon och sms osv. Och jag är så sjukt osäker på vad jag verkligen vill. Jag saknar honom, jag saknar hans närhet. Men jag kan inte leva med dom där kraven och reglerna, det funkar ju aldrig. Jag hatar att han gjorde mig såhär osäker, för det hade ju kunnat bli hur bra som helst annars! Men men, det är väl bara gilla läget och gå vidare. Typ.
Jag vet inte om det är värt att försöka ens en gång, jag menar.. allting kan ju faktiskt inte vara på hans villkor., Visserligen har jag sagt till honom att om det ens ska bli ett försök till något så måste HAN ändra på sitt beteende gentemot mig och mina val. Det är ju ändå mitt liv, även om han skulle vara en del av det. Men tror han att han kan bestämma över mig är han ju bara dum!

Nej, duscha vore fett skönt så vi kör på det!
Puss

Okej, en hel vecka full av kaos. Precis det jag INTE behöver just nu! Jag trodde verkligen på detta, tills han visade sitt rätta jag. Vem fan tror han att han är? Att han kan kontrollera och styra mitt liv? Hah, fet chans! Det kan ingen förutom jag själv göra. Alla dessa krav och regler han satte på mig redan från början, nejnej, så funkar det absolut inte. Jag är den jag är, jag tänker inte ändra hela mitt liv bara för att HAN vill det. Aldrig i livet.
Jag menar, varför ska jag strunta i mina vänner bara för att han blir sur? Bara för att han vill att jag ska sitta hemma 24/7 med honom och titta på när han sitter framför MIN dator?! Det låter rätt jävla sjukt faktiskt, jag fick ju knappt sitta framför min egen dator, om jag så ens bara skulle kolla upp en grej, nej då blev det minsann ett jävla liv. Sen när han sitter inloggad på MIN msn och skriver till massa folk, sånt accepterar jag bara inte. Det är la mina kontakter, mina vänner. Det har han inte ett jävla skit med att göra.  Sen när jag får förbud att umgås med mina egna vänner, såna som betyder allt i hela jävla världen för mig, då jävlar går han över gränser han inte borde.

Men men, jag vet knappt ens vad jag ska säga. Visst fan har han sjukt jävla bra sidor också, men dom dåliga har ju tagit över dom senaste dagarna. Smsen igår där jag praktiskt taget blev kallad hora och att jag särar på benen för allt och alla var verkligen.. the end! Sånt tål jag bara inte, visst att man kan slänga ur sig saker när man är arg, men det finns väl för fan gränser för vad man kan säga. Eller är det bara jag som tycker så?
Jag vet inte ens om jag vill ge honom en ny chans, försöka få detta att fungera. Tänk om det fortsätter vara precis såhär liksom, då finns det ju noll mening med hela skiten. Nej, detta tåls nog att ta sig en riktig jävla funderare på.
Och nu ska jag fixa smink, kläder & hår, sen åka ner på staden och möta lillasyster :)

Och återigen, med brist på liv, så designar jag om min blogg. Herregud, jag vet inte ens hur många gånger jag gjort det sen jag gjorde den.Men omväxling förnöjer heter det ju tydligen. Och ännu en sömnlös natt smyger sig på runt hörnet.  Jag är egentligen hur trött som helst, men kan itne sova. Så jag sitter här istället, dumt av mig. Men braindamage x1000 kan man ju lugnt påstå. Jag tror på något dumt vis att jag kommer bli tröttare och somna lättare om jag sover här. Men det gör jag ju inte. Jag kommer bara på tusen grejer jag måste kolla, som jag måste fixa. Sen kan jag sova.
Men snart ger jag upp, för jag måste verkligen komma upp i tid imorgon. Jag har ju massor att göra. Jag ska träffa Niklas en stund, åka till bolaget och fixa öl, jag måste hinna duscha, fixa smink, hår osv. Och som toppen på isberget måste jag hinna SY också! Jisses, jag kommer få stressa ihjäl mig imorgon känns det som. Men det kommer det vara värt när första ölen knäcks!


Dagens vill ha: tillräckligt med sömn tack!
Dagens klädsel: trosor, bh, linne + pyjamasbyxor.
Dagens smink: kajal, ögonskugga, ögonbrynspenna + mascara (utsmetat yes sir!)
Dagens frisyr: snetofs just nu.
Dagens låt: dope stars inc. - just the same for you <3
Dagens saknad: the hansens!
Dagens planer: jag SKA sova när jag är klar med listan! (sen allting annat!)
Dagens bästa: fikan med cissi & jonas!
Dagens roligaste: haha jadu..
Dagens dummaste: mitt humör som pendlar.
Dagens misslyckande: ptjaa.. jag vet inte?
Dagens köp: linne, klänning x2, strumpbyxor x2 (JAG ÄLSKAR REA!!), mascara, cigaretter + kaffe!
Dagens humör: just nu är jag ingenting alls!

  
                       Fisen <3                                                         Bebis <3

ÅH, jag blir helt varm i kroppen när jag tänker på att jag verkligen har världens finaste katter! Dom som finns där varje natt och ligger alldeles nära och sover. Under täcket, eller alldeles brevid ovanpå täcket. GUD, den värmen och tryggheten dom små liven utstrålar är verkligen något utöver denna värld. Jag skulle hur enkelt som helst (nästan) offra mitt liv för deras skull, dom är ju mina små barn! Mina alldeles underbara små bebbar.
Och nu är dom alldeles mjuka och ännu burrigare, och luktar gott!, efter att ha blivit duschade idag. Ytterst få protester denna gång, jippie! Och nu ligger dom bara i sängen och slöar, jag har sån sjuk lust att bara sätta igång en kärleks-bölar-film och bädda ner mig och gosa med dom resten av kvällen. För gudarna ska veta att jag faktiskt är sjukt trött också. Jag kan verkligen inte rekommendera att hålla sig vaken över ett dygn (minus tvåtimmars eftermiddagslur). Hela systemet slutar ju nästan fungera helt och hållet. Pjuuu!
Jaja, imorgon blir det iallafall ett besök nere på staden igen med Ciss, sen ska vi kika förbi hemma hos Tommy och dricka lite kaffe och checka in hans nya lya. Spännande. Nej, film var det ja!

Okej.. klockan är nu 08:31. Jag har fortfarande inte gått och lagt mig, starkt jobbat! Fast nu har jag ju åtminstone en chans att börja vända tillbaka mina dygn, för det kan ju verkligen behövas med tanke på att jag brukar gå och lägga mig på morgonkvisten och sova till sent på eftermiddan.
Jag är åtminstone riktigt jävla flitig och har redan druckit första koppen "morgonkaffe" och börjat med min städning. Detta kanske blir en skitbra dag, vem vet. Bara hoppas att humöret håller sig som det är just nu, annars blir det fasiken inte kul längre, haha! Det känns som att jag verkligen har massor att göra, men jag vet inte alls riktigt vart jag ska börja. Städningen känns visserligen viktigast just nu så jag har det gjort. Sen disken, sen ska jag träffa Niklas en stund också, men sen då? Jag borde verkligen fixa en lista över dagen som jag ska följa. Då kanske jag hinner få allting gjort idag. Det vore fett bra! Då har jag ledigt resten av veckan från sysslor. Nu jävlar anamma är det dags att försöka ta tag i livet lite smått, så mycket jag orkar ialla fall!
Jag vill köpa tyger så jag kan sätta mig ner och sy massor med nytt, och skoj framför allt! Men pengaaaar. Skänk mig en slant tack så mycket!


HEJHEJ, jag vill ha dessa tre grejer tack så mycket!! ^^
Och nu skall jag återgå till min städning, tror jag.

Nattsnurr i huvudet, jag tröttnar lika fort som det startar. Visserligen tröttnade jag nog för jäkligt längesen. Att behöva sitta ut dom här sömnlösa nätterna, en efter en. Jag är sjukt trött men kan ändå inte förmå mig att dra mig till sängen. För jag vet redan vad som väntar.. ligga och vrida och vända några timmar innan jag kan sova.
Jag och Cissi satt precis och pratade om självmordstankar, mediciner och psykhjälp. Det fick mig att fundera en hel del (wow, ovanligt!). Det är nästan läskigt på något sätt, hur så mycket av ens förflutna som alltid förföljer en, som finns där hack i häl och bara väntar på att återigen få bubbla upp till ytan och förstöra allting en gång till. Eller flera gånger till. Hur man än försöker förändra sitt liv finns det ju alltid kvar, den där lilla delen av ens gamla liv. Tankarna som en gång fanns. Behovet som en gång fanns, som nästan tog över helt och hållet ett tag. Det sitter kvar, suget finns liksom inom en. Tänk bara hur enkelt det vore att ta fram rakbladen igen och känna dom dras över huden, hur blodet sipprar fram. Det är så enkelt, så äckligt jävla enkelt.
Hur lång tid kommer det dröja innan man hamnar i det stadiet igen? Jag hoppas ju självklart att jag har styrka nog att stå emot det, men vissa dagar finns det ingenting. Allting är bara tomt, man saknar något som får en att känna något överhuvudtaget. Jäkligt dumt det dära, att det aldrig riktigt försvinner på något sätt.
Cissi frågade mig om jag fortfarande idag har självmordstankar, jag skulle ljuga om jag sa att jaginte har det. Dom allra värsta dagarna har jag det faktiskt, och nu den senaste tiden allt mer ofta. Även om jag vet själv att jag nog aldrig skulle vara "tuff" nog för att göra det. Jag är för svag, även på den punkten. Jag vill inte lämna allting bakom mig, inte på det sättet. Jag skulle bara göra folk ännu mer illa, hur mycket mer som helst. Det vet jag ju själv också, men ändå.. det är ju bara tankar än så länge. Visst, jag har försökt hitta sätt att komma undan, men vad är det för sätt? Proppa i sig för mycket antidepp för att bli helt känslolös (och ja, nu vet jag att jag kommer få reaktioner av familj/vänner osv. Men jag måste skriva av mig, vill dom inte veta behöver dom inte läsa). Det är så jävla skönt ibland att slippa känna något. När effekten av tabletterna tar över helt och bara stänger av hela systemet. Jag förstår inte ens varför jag skriver det här, helt öppet. Men jag behöver få skriva av mig, då kanske jag kan få sova ordentligt en natt till.
Fast det vore nog lika bra om jag gav upp inlägget nu, innan det blir för jävla sentimentalt. Det är inte min starka sida, uschnej. Nu beger jag mig sakta mot sängen för att försöka somna.
HEJS!

ÅHÅÅ, idag blir det en runda på staden och fika med bästa bruden! Jag känner mig helt pepp på det faktiskt, igår kändes det ju dock inte likadant. Jag hade ingen lust alls att lämna lägenheten. Men idag är det helt annorlunda. Snacka om att mitt humör är som en jävla berg&dalbana. Men det ska bli kuuuul!
Gå runt och kolla lite i affärer först, sen sätta sig ner och fika. Åhå, det är vi nog världsmästare på faktiskt. Men jag gillart!

Och bara för att jag vet att du brukar läsa min blogg så kan jag ju passa på att förklara (eller försöka) hur mycket du verkligen betyder för mig. För alla gångerna du har funnits där och lyssnat och stöttat. Visst har vi haft våra tjafs, tusentals gånger, men vi lyckas alltid hitta tillbaka till varandra. Våran vänskap är nog verkligen en av dom starkaste som finns, och jag är så sjukt jävla glad över att jag har dig i mitt liv!
Jag älskar dig Cecilia Forsbacka!!

Usch, jag har verkligen lyckats hamna i en sån där jobbig jävla period. Allting känns verkligen helt jävla värdelöst och jag har ingen lust alls att ta tag i saker längre. Jag har verkligen helt och hållet tappat den röda tråden i mitt liv. Den är helt försvunnen. Nu har allting trasslat till sig rejält och jag kan ingenting göra. Fast egentligen vet jag ju att jag KAN göra något åt saken, men jag vill inte. Jag behöver nog bara en hel del tid för mig själv, verkligen bara få tänka och brottas med alla hjärnspöken som finns.
Jag vill finna min inspiration igen, så jag kan göra saker jag alltid velat göra. Jag hade så mycket planer en gång i tiden, vart tog alla dom vägen? Just nu orkar jag knappt ens planera morgondagen, ännu mindre min framtid. Men jag borde rycka upp mig och börja planera lite åtminstone. Men jag vet inte alls vart jag ska börja. Jag behöver verkligen en nystart i livet. Jag borde kolla utbildningar flitgare än vad jag gör, börja bestämma mig för vad jag vill plugga. Men motivationen finns liksom inte där.

Och det är nästan läskigt hur ensam jag verkligen känner mig just nu. Jag vet ju att jag har massa folk som faktiskt bryr sig om mig, men det är ju ändå något som saknas. Den där speciella personen man kan ligga i sängen och gosa med och se på film. Den som kramar om en när man fryser eller är ledsen, den där personen som pussar en på pannan och berättar hur omtyckt man är. Jag saknar den känslan. Enormt mycket.
Jag vill bara släppa allting som varit och börja på ett nytt kapitel. Hitta någon som verkligen VET vad kärlek är och innebär. Det skulle jag verkligen behöva. Jag behöver den där stabiliteten, tryggheten. Jag är trött på att låtsas vara singel och stark. För jag är inte det, inombords är jag verkligen helt jävla trasig. Jag är som ett litet barn, jag vill bara gråta hela tiden och vara liten och svag. Men det förmår mig inte, jag kan inte visa såna svagheter. Jag borde lära mig hur man verkligen visar känslor på riktigt, men jag är nog inte redo för det.
Och hur ska jag egentligen orka med att ha någon annan att bry mig om, när jag knappt orkar bry mig om mig själv? Jag förstår inte riktigt hur jag tänker ibland. Visserligen får man ju en helt annan sorts styrka när man är kär. När allting inom en bara bubblar av känslor, bra känslor! Men jaja, livet är hårt. Bara spela med och låtsas att allting är toppenbra, när det i själva verket inte alls är det.
Men en vacker dag är det min tur, jag SKA hitta min lycka. Min kärlek, den där speciella personen man verkligen VILL dela sitt liv med! En vacker dag.. (snälla, kom snart!)

Åh, en nykter lördag. Fysjutton vad skönt det känns. Jag hade nog aldrig pallat med att festa idag, faktiskt. Jag hade min lilla stund när jag faktiskt kände mig pepp på det, men det gick ju över ungefär lika fort. Det har faktiskt varit riktigt skönt att bara hålla sig hemma och ta det lugnt för en gångs skull. För gudarna ska veta att det behövs just nu.
Niklas och jag pratade om att vi skulle hålla oss nyktra fram till min födelsedag nu. Ungefär en månad. Det vore ju bra för oss båda två, speciellt för våra hälsors skull. Men vi får väl se hur bra det kommer gå, kämpa kan man ju alltid göra åtminstone.
Och jag borde verkligen ge upp vakenheten just nu och sova bort några (eller många) välförtjänta timmar. Förflytta mig till drömmarnas land och slippa det ångestfyllda stadiet av vakenhet. Men samtidigt vill jag fan inte sova heller, jag vill hitta inspiration, planera. Fasiken, jag är nog alldeles för trött egentligen, massa nattsvammel såhär klockan 02:53 är ju rätt så ovärt.
Därför ger jag upp nu på en gång. Lägger mig i sängen med katterna och gosar mig till sömns.
Nattpuss.

ÅH, äntligen är lördag här. Härliga, härliga lördag! Visserligen är ju inte denna dag någon speciell dag sådär, bara en i mängden. Åtminstone i mitt liv med tanke på att jag bara går hemma om dagarna. Men det är ju ändå.. Lördag liksom! Blir väl öl till kvällen, wiho! Jag som borde tagga ner med mitt alkoholintag egentligen, men det är fan inte det lättaste. Men jag och Niklas har åtminstone pratat om att ta ett uppehåll ett tag snart. Det börjar nästan bara bli jobbigt att dricka sig full på något sätt. Men ändå är det tamefan svårt att låta bli när chansen finns.

Och nu börjar det åtminstone likna något hemma igen. Vi har kämpat med att försöka få ordning nu i tre dagar. Och det är fortfarande inte klart. Visserligen är det ju bara mitt småplock kvar, men det tar jag efter kvällens bravader. Eller på måndag. Vi får väl se när orken kickar in igen!
OCH JAG SKA SERIÖST SLUTA RÖKA NU! Jag känner bara att jag har fått nog, och jag har inte rökt sen igår kväll nu, och jag känner mig inte direkt röksugen heller. Jag är duktig som fan!
Och nu ska jag börja sortera kläder, för det lovade jag iaf att jag skulle göra idag. Haha.
Puss&kram, skumbanan! (<- Haha, jag var tvungen! Jag drömde nämligen att jag skrev det.)