Helgen är över, äntligen! Blev alldeles för mycket alkohol, som vanligt. Jag måste verkligen börja lugna ner mig rejält, annars kommer la livet gå rätt åt helvete.
Kaosfylld helg på många sätt, en heeeeel del tjaffs i telefon och sms osv. Och jag är så sjukt osäker på vad jag verkligen vill. Jag saknar honom, jag saknar hans närhet. Men jag kan inte leva med dom där kraven och reglerna, det funkar ju aldrig. Jag hatar att han gjorde mig såhär osäker, för det hade ju kunnat bli hur bra som helst annars! Men men, det är väl bara gilla läget och gå vidare. Typ.
Jag vet inte om det är värt att försöka ens en gång, jag menar.. allting kan ju faktiskt inte vara på hans villkor., Visserligen har jag sagt till honom att om det ens ska bli ett försök till något så måste HAN ändra på sitt beteende gentemot mig och mina val. Det är ju ändå mitt liv, även om han skulle vara en del av det. Men tror han att han kan bestämma över mig är han ju bara dum!

Nej, duscha vore fett skönt så vi kör på det!
Puss