Back in tha hood så att säga. Urtrist och jag hatar det något förbannat!! Ångest så fort bussen närmade sig Surahammar vill jag lova, jag vill bara tillbaka till Västerås. Det är där jag hör hemma, det är där allting jag älskar finns. (Eller ja, det mesta åtminstone).
Har varit en sjukt bra tid hos Niki & Pia åtminstone, mitt andra hem. Jag älskar att jag har en tillflyktsort när allting blir sådär jobbigt, när allting håller på att rasa samman. Där kan jag alltid vara mig själv!
Jaja, orka sentimentalitet just nu liksom. Och det där ordet var ju.. ja.

Jag vill ha helg igen, bara för att få åka iväg. DOCK, hör och häpna, blir det minsann en nykter helg eftersom Niki har högskoleprovet på lördag och jag har helt tappat lusten. Speciellt efter fredagens bravader. Helt jävla kaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaos! Men förlååååt du-vet-vem för allting!