Två dagars huvudvärk, svullen hals, snorig, lättirriterad och konstant trött. Kan livet suga lite mer? EH, ja. Lägenheten vi verkligen hade hoppats på skulle visas idag, någon jävel hann före!! Grymt irriterande, vi som nästan trodde att vi skulle få den, men men.. life goes on.
Och min hals ska självklart börja hora sig för att retas, det gör fan inte ont, men det är onödigt irriterande att det skall ta emot när man sväljer.. blööö! Fast Pia var underbar och bjöd på pizza idag, det gillar vi!

Och det är sjukt hur jävla mycket man verkligen saknar det där magpirret ibland. Man saknar väl egentligen alltid det man inte har. Nägon som håller om en när man sover, pussar en på pannan, ger en komplimanger osv osv osv.. Men då är ju frågan, VARFÖR saknar man det? När man väl, eller ja, när jag väl får det jag vill ha så tröttnar jag. Då börjar jag bara dra mig undan, mest av rädsla för att behöva gå igenom samma skit som alltid händer. Men vad fan.. även jag måste väl våga chansa någon gång.
När jag blir stor ska jag bli modig och verkligen våga bli kär på riktigt.

NU: spela lite, sen försöka sova bort huvudvärken åtminstone.

Puss!