Åh, jag verkligen hatar min mensvärk som försöker ta livet av mig till och från. Jag skulle lätt byta ut den mot att skotta snö i ett år eller något. Eller egentligen inte, haha. Men ändå, just i denna sekund skulle det fasiken vara roligare.
Snart blire kila hem till storasyster och dricka kaffe, snacka skit och busa med favvokidsen! Tog ut dom en sväng igår och åkte lite pulka på baksidan. Finns ingenting bättre än att höra dom skratta och vara glada. Det är en helt underbar känsla man får i hela kroppen, DÄR har man extrem lycka i dess allra finaste och bästa form! Jisses, jag önskar nästan att jag kunde få ha dom sådär glada och busiga hela dagarna, varje dag. Då skulle man må som en prinsessa kan jag lova. Dock är det nog inte lika roligt när dom har sina små humör, haha. Men vad fan, det är charmigt det med på sitt lilla sätt. Och jag skulle nog nästan kunna skriva hur mycket som helst om hur mycket jag älskar och avgudar dom där två grabbarna, hur hårt mitt hjärta slår för dom. Men det känns inte riktigt som att.. det är så jätteintressant att läsa, haha.

Och ända sedan igår har jag suttit och funderat på det här med otrohet. Vad är det som driver en människa till det egentligen? Olycka, att man tröttnat på den man är tillsammans med, en flykt från verkligheten? Jag har faktiskt, tyvärr, ganska svårt att förstå varför. Hur man kan vilja såra en människa så djupt. Visst, jag har inte heller alltid varit världens bästa, men att gå så långt som att ha sex med någon annan när man har ett förhållande.. aldrig! Och speciellt inte nu efter att jag verkligen vet hur ont det gör, hur mycket det förstör en människa. När man tappar all tillit för personer pågrund av en så jävla korkad sak egentligen.
Men men, man får ta tjuren vid hornen, försöka gå vidare med livet. Det har åtminstone jag gjort, eller ja, nästan åtminstone. Jag kommer nog aldrig komma över den händelsen helt och hållet. När personen jag älskade högst på denna jord, eller nej, inte högst, men nästan, svek mig på det värsta av alla sätt. Jag tappade helt förtroendet för killar och litar än idag inte på vad dom säger. Men det är väl smällar man får ta. Dumt av mig egentligen att dra alla över samma kam/kant (vad fan säger man?). Men det är lätt hänt när man blivit skadad på det sättet.
Jaja, nu orkar jag inte tjata om det mer, hänt är hänt. Det är dåtid, nu är det en annan dag, en annan tid.
Nej, toalettbesök sen kila till syster.

Puss!