Livet går vidare i sin egen takt, och en annan bara hänger med i svängarna ungefär. Livet är ju inte alls som man hade tänkt sig när man var ung, men men, det är bara gilla läget som sagt. Det är så mycket jag vill ändra på, men vart skall man börja? Först och främst måste jag la sköta allt det nya i mitt liv med ångestgruppen och allt vad det heter. Sen efter det så får man väl börja ta tag i livet på riktigt igen. För mycket grejer på en gång kommer fan aldrig funka för mitt huvud, då kommer jag fan bli ännu mer galen.
Och jag börjar tröttna sjukt mycket på att bara sitta hemma hela dagarna, jag vill ha något att göra. Men vad är ju frågan då? Inte så jävla lätt att hitta på saker när man är konstant fattig i princip. Men men, någon gång i framtiden kommer väl det också förändras kan man ju hoppas. Jag är åtminstone glad för att jag får bo här så jag har tak över huvudet, människor i närheten och mina älskade bebbar.

Jaja, nu ska jag göra något annat.

Puss